Slamporna får också rösta

Så var det val igen. Jag hade helt glömt till vilken grad min beslutsångest sträcker sig.
Egentligen spelar det väl ingen större roll vad jag röstar på, har större bekymmer än så såhär 4 veckor innan min förlossning.
Samtidigt så tycker man ju att det är viktigt. Frågan är då om man ska rösta ideologiskt eller spetsa in sig på en sakfråga man tycker är viktig. Kanske bygger hela mitt dilemma på att jag tar mig själv på för stort allvar.
I ångest försökte jag ringa min expojkvän halv tolv igår kväll för att få råd. Han svarade inte. Det gjorde att jag var tvungen att skicka ett sms. Folk blir så hysteriska nu om man har ringt och sen inte kan svarar när de ringer upp. Det uppfattas tydligen som att jag är på väg att föda barn. Så för att inte oroa mitt ex var jag tvungen att skicka ett sms; ”Hej! Jag har sån ångest, jag vet inte vad jag ska rösta på…” Han har inte ringt upp.

Samtidigt så måste man ju ha något att ha ångest över nu när köket är klart och man mer eller mindre har accepterat att man inte fick dela sin graviditet med någon som älskar en (eller åtminstone tycker att det är värt att ringa och fråga hur man mår).
Så tack demokratin för att du gav mig möjlighet att ha ångest över något annat i alla fall en kväll. Vanligtvis brukar jag tänka att jag knappast är först eller sist i världen med att vara ensam och gravid. Vilket man måste påminna sig själv om ifall man ska tro de böcker och broschyrer man får från barnmorskan, läser man dem verkar det vanligare att homosexuella män är gravida än ensamma kvinnor. Vilket är märkligt då en läkare sa till mig att Socialstyrelsen har väldigt många fall med faderskap okänt på sitt bord, speciellt på Södermalm! Ska man då dra slutsatsen att tjejerna på Söder är mer promiskuösa, slarvigare med skydd, har sämre minne eller helt enkelt bara inte vill uppge vem som är far till deras barn (lider av dåligt omdöme med andra ord)?
När jag börjar tänka på allt det här känns det ganska irrelevant vad jag röstar på.
Så efter att ha gjort valbarometern utan att bli det minsta klokare började jag googla kakel (det enda i köket som inte är klart). Snart ska jag gå och rösta, för det ska jag göra.
Vi må vara en bortglömd grupp vi promiskuösa, omdömeslösa, glömska och slarviga tjejer på Söder men vi får i alla fall rösta!