En faiblesse för svanar

Sedan skolstarten har jag drygat ut mina inkomster genom att vikariera som lärare. Jag har dels hoppat in lite här och var och så på onsdagar har jag haft ett fast vikariat som lärare i franska.
För ett par veckor sen kom jag som vanligt lite i förväg för att hinna ta plats vid kopiatorn där jag kopierade mina handskrivna förhör, olika spännande övningar med verb, direkta objekt och annat som är så kul. Det dök upp en annan vikarie som var lite förvirrad. Han kunde både spanska och franska så jag skickade honom till spanskgruppen när jag började min lektion.
Efter en kvart dök den ordinarie spanskläraren upp. Det blev lite förvirrat och rektorn hämtades.
Jag satt förvirrad vid katedern och funderade på om jag kanske hade blivit ombedd att inte komma. Jag kanske hade drabbats av en gravidpsykos och dök upp på ställen där jag inte skulle vara… Dessutom laddad till tänderna med grammatiska övningar och ett lite för glatt humör.
Jag blev utskickad i korridoren för ett samtal med rektorn (jag klarade ju hela skolgången utan att bli skickad till rektorn så någon gång ska väl vara den första).
Tydligen var det jag som inte skulle vara där. Felet var i alla fall inte mitt, man hade bara glömt att informera mig om att det hade ordnats en ny lärare eftersom jag snart skulle ha barn. Rektorn tyckte att jag skulle ta det lite lugnt och påpekade att jag kanske inte hade förstått att jag skulle ha barn om några veckor.
Jag fick i alla fall ha klassen resten av lektionen Allt blev lite förvirrat och eleverna var väldigt uppspelta så för att få dem att skriva klart sina förhör lockade jag med att man fick klappa fröken på magen så fort man var klar. Det här var väldigt effektivt, alla ville lägga en hand på magen och jag var mest förvånad över att det fick plats femton händer på magen.

Trots att jag inte fick behålla min fasta plats har jag hoppat in lite varstans. Eleverna är så följsamma när man är gravid. Man kan alltid hota med att man kanske föder förtidigt om de inte är lugna.
Idag var vi på Operan och såg ett genrep av Svansjön. Barnen tyckte om det, mitt barn dansade glatt i magen och jag funderade på att det är lite äckligt att Prinsen blir så upp över öronen förtjust i en svan. När det var tre minuter kvar reste sig hela orkestern upp och gick… En bandspelare sattes på och baletten avslutades utan orkester. Tydligen har musikerna ett väldigt starkt fack, de jobbar inte övertid utan bara går när klockan har slagit nu är det slut.
Tack och lov för att vårdpersonalen inte har samma fack. Det skulle kännas lite snöpligt om barnmorskan gick precis när man är på väg att föda.